Trött och gnällig men jävligt envis
jonglerar
reflekterar
balanserar
framåt i jämn takt
upp och ner men alltid framåt
håller i sinnesro och lugna andetag
släpper loss demoner och spöken
trött och gnällig
men jävligt envis
here we go again....
Fast i hjulet igen
en vibrerande känsla under huden
ett hjärta som dunkar i takt med tankar som gör korta utfall
håller sakta men säkert på och slipar ner mina nära
ser stormen komma men kan inte låta bli att gå dit
Undrar om det någonsin kommer att bli lättare
undrar om livet någonsin kommer att ha en månad utan tvivel
utan mörker
utan dessa jävla tankar
undrar om det någonsin kommer att kännas tryggt igen
