Disbelief
Full av tvivel
snurrar i tiden
bortom rum, fast i virveln
oro blandat med misstro
tacksam
vaknade med en suck och gråa glasögon
med tankar om slut
fick med hjälp av mina finaste
förbi ångesten
förbi de ansträngda andetagen
fick det dunkande hjärtat att slå lite långsammare
tacksam
lugnet mitt i stormen
i en famn där jag finner rum att andas
sluta ögonen
bara vara
inte prata
inte prestera
total trygghet
tacksam
tired
Migrän i några dygn
vilar kroppen när blixtrarna lagt ner
tung i kroppen, tankarna rusar och magen vrider sig...
fokus ligger på huden som river...
rastlös,
orolig,
tänker finna lugn, frågan är vart...
f.
Stressnivå?
Trötthet?
Vad ska jag skylla på den här gången?
Det kryper i kroppen som gör uppror
vill helst klösa sönder
slippa
inte orka
FRUSTRERAD!!!!!!!!!
Friday blues
Tiden har rusat iväg
lite för full av aktivitet
en del av livet
allt har ett pris
det handlar bara om en vilja att betala
oavsett
betalas ska det
kroppen rusar
sakta kommer stickningar i ben och armar
gör det som behövs
betalar pris och ser upp för realösningar
de brukar aldrig vara värda priset
oftast ser prislappen för bra ut för att vara sann
Målbild lycka
Har bestämt mig för att med en dåres envishet tuffa framåt
Mot positivism
Mot trygghet
Mot balans
Ett kliv i taget uppför de backar som kan komma
våga ge och våga ta
hjälp och stöd
Har åtskilliga gånger försökt öppna ögonen för att bara se mörker
har vid för många tillfällen valt att se sår istället för läkning
livet är just nu för bra för att släppa vägen jag är på
Still going strong
Ett litet liv som inte ville har lärt mig massor...
om styrka...
om vilja...
om kärlek...
Nya steg
Ett i taget och just nu lite lättare.
Under construction
Känslostormar
hellre för mycket än för lite
Något nytt som skapas
allt okänt kan även vara lite läskigt
En rädsla för att gamla upplevelser ska komma igen blandas med glädje och stolthet.
Tar dig hårt i handen och tänker på det nya.
Ler
Off to a bad start
Nystart, borde kännas positivt men består av dimma
Ibland räcker symboliken inte till
En del av mig vill se framåt och en del vill bara försvinna i dimman
I kalendern har det stått allt för mycket i för lång tid.
Dygnets timmar har inte räckt till, nerverna i magen inte klarat tempot och nu börjar det kännas
Samvetet gnager av skuld till de omkring mig.
Orken räcker inte och kraften finns inte kvar när tiden kommer till de mina.
Fräser för ofta
Gråter varannan dag
Orkar inte finnas där för de som behöver stöttas, de som jag älskar mest
Vaknar alltför ofta med tunga andetag över att dagen kommer.
Somnar rutinmässigt med svullna ögon och tankar på vila
Svängningarna är snabba, bergådal-bana på speed.
Ser min finaste i ögonen och älskar av hela hjärtat – tackar gudarna för att du finns.
Håller dig i handen och får det jag söker
- Ovillkorligt
- Varmt
- Konstigt tryggt
- Envist
Detta ogreppbara begrepp: KÄRLEK
i väntan på en födelse
längtan som ger oro i kroppen
tankar på trygghet ger rastlös hud
trygghet
stabilitet
värme
vargen finns vaken
vakar i skymningen
blickar mot horisonten och ser längtan likväl som dimma
det finns en skönhet i solen som dränks i havet med hopp om att få födas igen
♦
ingen människa är ett undantag
håller i
ibland lite för hårt
knogarna vitnar en stund
har ögonblick då känslan rinner genom fingrarna
tappar taget, blir darrig
sånt händer, ingen är ett undantag
känslan av ett sista andetag innan vattnet omsluter helt
det sista andetaget är det klaraste
andas in
håller andan
väntar på fast mark under fötterna
ett ögonblick som dröjer kvar i luften
Lycklig nu..
hinner inte tänka
har svårt att se
kan inte låta bli att känna
upplever gränslös kärlek... för första gången på nya vägar
har nog inte varit redo förrän nu
står stadigt i stormen
stannar i stunden
blundar och älskar
längtar till en tid där klockan får läggas bort och känslan bara får vara
Stilla
En öronbedövande trötthet.
Räcker inte till
Vill läka allas sår, blåsa bort allt som har gjort skada, kan göra ont eller skulle kunna uppfattas som farligt.
Älskar så det skär i hjärtat
Hoppas en natts sömn ska göra nytta.
Tills dess... sitter still i båten
Kalla vindar, varma dagar
hack i skivan
kör fast
om och om igen
inga stup, inga floder
bara tunga uppförsbackar som aldrig vill ta slut
vet inte vad jag har och definitivt inte vad jag får... vilket i och för sig kan vara skönt
♦
småsten under fötterna
kalla vindar, varma dagar
underströmmar vid en stilla yta
Ord med spår av tomhet, känslor som svämmar över
♦
Tar ett kliv i taget
accepterar verkligheten som den är
att acceptera är inte att sluta förändra
Holding on
Holding on for dear life
Tider av oro och förändring
tankar som surrar ger dålig ro
uppförsbackar ger tillfälle för träning
tar i med benen ett steg i taget
uppåt och framåt
alltid framåt
Håller min trygghet i handen och knatar framåt.
livshantering
Satt idag och skrev på en lista.
Punktade ner ett begränsat antal punkter som var kritiska för välbefinnandet.
Punkter som var alltför begränsade men ändock inte satte gränser.
daglig rutin och tankemönster.
läskigt som fasen för en expert på strutsmetoden.
Vägen till kommunikation
Ett möte med historien
ett rum i landstingsgrått, strategiskt möblerat med bord som tydligt avskiljer de inblandade från varandra...
På golvet ligger en beige matta... undrar hur många som gått där med hopp om hjälp
någon har försöka att liva upp inredningen med uppmuntrande kort på väggarna
i sammanhanget blir de mest patetiska
Jag försöker smälta in i väggen, bli liten, inte synas
det fungerar inte
Jag försöker låta lugn, hålla tårarna kvar bakom ögonlocken, sitta stilla i stolen vid fönstret
lyckas inte riktigt för rösten darrade, tårarna forsade nerför kinderna och jag kröp i hop i stolen
Målet för dagen var kommunikation som ska gynna en liten men vägen dit var idag mest fylld av vasst grus och backar
Resultatet av dagen blev mest en känsla av trötthet
på kanten
Gick på kanten till ett stup...
Inte förrän jag lutade mig ut kände jag att marken jag stod på var stabil.
Det var inte förrän jag hade vågat sagt orden...
inte förrän jag inte hade något val som jag insåg...
mitt stöd var starkare än jag trott
och samtidigt så sårbart
jag själv orkade mer än jag hoppats på
skakade när jag förstod
Försöker nu gräva ner tårna så hårt i sanden som jag kan för jag vill inte falla
"Inget slutar i natt"
