skakigt




godkänt i livet

Utveckling... sakta framåt...
Har svårt att se egna framsteg... flyttar målet eftersom och höjer nivån för godkänt i livet
kämpar mellan egna rädslor och påtvingad logik.


letting go

Pendlar i feber mellan oro i kroppen och oro i tankar
Tar troligtvis för stora beslut i ett för litet rum
 
Funderar över kontrollen och stabilitet kontra att ge hän och lita på
står de två delarna alltid i kontrast till varandra?


stark



Vacklar till lite ibland
Har ett fokus på vägar framåt.
ett steg i taget, framåt mot stabilitet.

Not good enough



En känsla av att vara utlämnad,
vill ha kontrollen men lyckas inte
en kontroll som är dubbel,
påtvingad och frigörande

förtroende som sviktar
förväntningar som inte kan uppnås.

Räcker inte till

sorg


Som flugor mot ljuset i fönstret

Ger aldrig upp, slår mot rutan

Tankar som gnager

Inifrån och ut

Gröper ur, river sönder och äter

Känsla av tomhet ökar

Uppfylld av ett ingenting

Ingenstans och oupphörligt


Disbelief



Full av tvivel
snurrar i tiden
bortom rum, fast i virveln

oro blandat med misstro


tacksam

Har just nu ganska dålig ro i kroppen
vaknade med en suck och gråa glasögon
med tankar om slut

fick med hjälp av mina finaste
förbi ångesten
förbi de ansträngda andetagen
fick det dunkande hjärtat att slå lite långsammare

tacksam



lugnet mitt i stormen

Finner lugnet mitt i stormen
i en famn där jag finner rum att andas
sluta ögonen
bara vara
inte prata
inte prestera

total trygghet

tacksam



tired

Migrän i några dygn
vilar kroppen när blixtrarna lagt ner
tung i kroppen, tankarna rusar och magen vrider sig...

fokus ligger på huden som river...

rastlös,
orolig,
tänker finna lugn, frågan är vart...


f.

Stressnivå?
Trötthet?
Vad ska jag skylla på den här gången?

Det kryper i kroppen som gör uppror
vill helst klösa sönder
slippa
inte orka

FRUSTRERAD!!!!!!!!!


Friday blues

Tiden har rusat iväg
lite för full av aktivitet

en del av livet

allt har ett pris
det handlar bara om en vilja att betala
oavsett
betalas ska det


kroppen rusar
sakta kommer stickningar i ben och armar
gör det som behövs
betalar pris och ser upp för realösningar

de brukar aldrig vara värda priset
oftast ser prislappen för bra ut för att vara sann




Målbild lycka

Har bestämt mig för att med en dåres envishet tuffa framåt
Mot positivism
Mot trygghet
Mot balans

Ett kliv i taget uppför de backar som kan komma
våga ge och våga ta
hjälp och stöd

Har åtskilliga gånger försökt öppna ögonen för att bara se mörker
har vid för många tillfällen valt att se sår istället för läkning
livet är just nu för bra för att släppa vägen jag är på


Still going strong

Rogivande styrka, något som känns bäst när det blåser kring knutarna

Ett litet liv som inte ville har lärt mig massor...

om styrka...
om vilja...
om kärlek...

Nya steg
Ett i taget och just nu lite lättare.

Man får de utmaningar man klarar av... hoppas jag.

Lite för mycket tunga uppförsbackar nu,
men antar att man bara får det man klarar av.

VET att allt i livet har en mening och en lärdom,
men just nu känns det lite meningslöst

Hormoner i kroppen rusar upp och ner.
Ett litet liv som inte kunde finnas kvar försvinner mer och mer.

Det här var en tung dag, tur att det kommer nya.


RSS 2.0