livetsbådaansikten

Svänger mellan styrka och svaghet
mellan hopp och tomhet
står tom mellan kasten

försöker få förståelse på mitt eget beteende och mina reaktioner
T säger att jag ska försöka se mig själv som jag ser på andra och därifrån försöka förstå och förlåta mig själv

förståelse och förlåtelse.

orden ligger i munnen
smakar konstigt



Orkar inte bli sedd just nu
vill inte att mina spöken ska synas
Om andra ser så ser jag med

fokuserar på det jag borde/måste göra
stirrar framåt med skygglapparna på
håller stenhårt i tyglarna och släpper inte taget nu

försöker göra det som är rätt
försöker hålla mig på vägen... helst utan att ramla i diket