livetsbådaansikten

Nystart, borde kännas positivt men består av dimma

Ibland räcker symboliken inte till

En del av mig vill se framåt och en del vill bara försvinna i dimman

I kalendern har det stått allt för mycket i för lång tid.

Dygnets timmar har inte räckt till, nerverna i magen inte klarat tempot och nu börjar det kännas

Samvetet gnager av skuld till de omkring mig.

Orken räcker inte och kraften finns inte kvar när tiden kommer till de mina.

Fräser för ofta

Gråter varannan dag

Orkar inte finnas där för de som behöver stöttas, de som jag älskar mest

Vaknar alltför ofta med tunga andetag över att dagen kommer.

Somnar rutinmässigt med svullna ögon och tankar på vila

Svängningarna är snabba, bergådal-bana på speed.

Ser min finaste i ögonen och älskar av hela hjärtat – tackar gudarna för att du finns.

Håller dig i handen och får det jag söker

-      Ovillkorligt

-      Varmt

-      Konstigt tryggt

-      Envist

Detta ogreppbara begrepp: KÄRLEK